Far far away
Om några timmar bär det av mot den lilla staden. Hem för att fira att små bröder blivit stora. Hur nu det gick till... Den här gången går resan med tåg, utan vare sig hund eller sambo. Helt ensam. Jag kommer noja mig och ha en sån där obehaglig det-är-något-jag-har-glömt-känsla. Fisen är ju alltid med.
Efter helgens firande fortsätter resan mot Göteborg för att plocka upp det sista bohaget (äntligen!). Sedan 50 mil tillbaka till Stockholm igen. Massa timmar i bil. Yay... Jag är hursomhelst extremt tacksam att få hjälp med det. Ensam är inte stark, speciellt inte i tre trappor utan hiss.
Kommentarer
Trackback
