Livet på Mirabellbacken

Nu är vi nyligen hemkomna från Viggos farmor, som fyller år idag. Kusinen Sixten och fastrarna var också där, och bebisarna "sjöng" i kör för farmor/mormor. De tystnade tack och lov till slut efter mat i magarna. I present fick Monika en stol av oss allihop. Vi har nämligen diskuterat deras nya matgrupp ett par gånger. När de köpte gruppen ville Monika ha sex stolar till bordet eftersom det har en klaff som kan fällas ut. Lasse tyckte minsann att det räckte med fyra, och efter en kompromiss fick Monika en femte stol. Vilket vi tyckte var helt befängt. Vad ska man med fem stolar till? Då blir det ju i alla fall udda om man fäller ut klaffen! Jag tror Monika blev lite nöjd ändå, Lasse sa inte så mycket :-P

Det stressar mig lite varje månad att få pengar den 27:e, när jag är van att få lön den 15:e. Först den 26:e kan jag gå in och se om F-kassan förstått och godkänt min ansökan, vilket är väldigt nära förfallodatum på de flesta räkningar.

Har visst varit lite dålig uppdatering här igen. Viggo har krävt massa uppmärksamhet de senaste dagarna, och när han sover sover jag också. Vi lever i ett stort kaos här hemma, och det kliar verkligen i fingrarna att komma till skott med ommöbleringen i gästrummet och få ordning på alla Viggos pinaler. Vi skulle förmodligen behöva en helt ledig dag och barnvakt stationerad under tiden, vilket inte är helt enkelt ordnat.

Så har den efterlängtade dophelgen lidit mot sitt slut, och en minst lika efterlängtad stillhet infunnit sig. Gårdagens arbetsdag med alla förberedelser varade mellan 07-23 för min del, utan ens en lunchrast (eller jo, om man räknar en halv ostsmörgås som lunch). Snart kommer dopet dokumenteras här i bloggen, men just nu står bara återhämtning på agendan.

Från och med nu blir det intensivt. Ska strax åka iväg och lämna av hund och barn hos fastrarna för att inhandla en låååång lista på Coop. 20 liter cider, 5,5 liter grädde, 6 gurkor, 12 burkar tonfisk, nästan 4 liter gräddfil och en massa andra livsmedel med höga multiplikationsfaktorer.

Somliga kan tycka att det är att överanalysera, men hur svårt är det egentligen att bilda och förstå en kö? Om två kassor är öppna och det i den ena står sex personer i kö, medan det i den andra endast står två finns det några få sätt att tolka situationen på:

Igår köpte jag nya byxor, trevligt att äntligen komma i vanliga storlekar igen. Efter ett par tidigare missar i tron att jag fortfarande drar XS i kläder, breddade jag mitt ögonmått och tog med både en 36:a och en 38:a in i provhytten. Faktum var att den större av dem såg mer relevant ut. Den gick på. Motståndet var dock i största laget. Det  slutade med en storlek 40 (!) och när jag skulle betala i kassan påpekade jag att byxan var väldigt liten i storleken (för jag KOMMER faktiskt i en 36:a i många andra byxor!). Till svar fick jag att den byxan hörde till ungdomsavdelningen och att de storlekarna generellt är mindre. "Ja, ungdom är man ju inte längre" svarade jag med glimten i ögat. Fast innerst inne undrar jag fortfarande hur storlekarna (=måtten) kan skilja sig mellan en 16- och 26-åring. Är inte en centimeter alltid en centimeter?

Det är ingen höjdare att vara sjuk. Ännu sämre är att vara sjuk och ha en fyraveckorsbebis att ta hand om. Sämst är när båda föräldrarna ligger däckade av förkylning och man dessutom måste ta tag i ett gigantiskt tvättberg. Bara att rida ut stormen, för över går det ju, men när?

Trots att tiden går så fort kan dagarna kännas oändliga på samma gång. I tre dagar nu har skitungen skrikit öronen av mamman, och det enda som hjälpt är att ge honom bröstet. Men att amma mer eller mindre konstant gör inte brösten speciellt glada. Även med amningsnapp är smärtan näst intill outhärdlig.

Det bara dräller ner paket i brevlådan nuförtiden! Igår fick jag gå upp till kiosken och hämta det jag trodde var min traderaklänning. Döm min förvåning när avsändaren hette Blomstrand, precis som min moster! Det tog någon sekund innan jag fattade att paketet kom från den enda Blomstrandfamilj jag känner och inte från någon traderasändare ;-) Moster med man hade skickat ett jättefint klädset som Viggo kan ha när han blir lite större (vilket jag antar går fortare än man anar).