Kvalitetstid

Livet leker! Kräftskivan igår var riktigt trevlig! Vi frossade i kräftor, pajer, vitlöksbröd, ost, vin och på det kaffe och mumsig chokladtårta med hallonmousse! Magen sa inte ett pip förrän sent på söndag morgon (läs lunch). Vi tog det "chill" och hängde kvar ute i Stenhamra några timmar, sen bar det av hemåt igen.

Efter lite snabbstäd (vi lämnade en krigszon bakom oss när vi åkte igår) hade magen återställts till sitt normala och skrek efter mat igen. Köttfärsen som fått vänta flera dagar blev till tacopaj och därmed blev detta Stora Pajhelgen.

På kvällskvisten - för att inte säga nästan läggdags - åkte jag och N upp till Vällingby för att gå på bio. Toy Story 3 - en riktigt charmig rulle! Jag har gillat de två tidigare sådär, men den här fick mig verkligen på kroken. Jag fascineras av de fina animationerna, och hur de får mig - en vuxen människa - att hålla andan och sitta på helspänn under storyns gång! Filmen rekommenderas starkt för både barn och vuxna!

Den gångna helgen har verkligen varit fantastisk! Jag känner viss ångest att återgå till jobbet på onsdag, de lediga helgerna därefter blir extremt sällsynta och jag kommer sakna friheten. Mer kvalitetstid tack!


Kräftfrossa

Om tio veckor beräknas vår soffa anlända - TIO VECKOR! Vi lär hinna glömma bort att vi beställt en innan dess. Det hinner ju bli november, mörkt, kallt och ruskigt. Nåja, den som väntar på något gott... När den kommer är det åtminstone högsäsong för soffmys!

Än är det bara augusti och kräftsäsong. I kväll bär det ut till N:s föräldrar på kräftskiva :-) Jag borde egentligen ha tränat upp och tänjt magen lite innan, för känner jag "svägerskorna" rätt lär det bli en massa godsaker att frossa i. Riktiga husfruar är de! Ser verkligen fram emot en smakfull och trevlig kväll!


Kom soffa, Kom!

Vi skulle åka iväg en stund på eftermiddagen för att leta soffa. Det slutade med att vi blev borta i fem timmar! Vi visste vilken typ av soffa vi ville ha och ungefär vilken färg och nyans på tyget, men att kombinera dessa önskemål tycks vara som att leta efter en nål i en höstack. Efter att ha varit i såväl Vällingby som Barkarby och Infra City hittade vi mitt ute i ödemarken (läs Rotebro) ett litet köpcentrum vid namn Kom. Vi hade förvisso redan kikat i samma butik i Vällingby, men gick ändå in på Stalands. Redan vid första ögonkastet blev jag kär! Den här butiken välkomnade oss med hyllmeter av inspiration! Massa fina inredningsdetaljer från Sia, Cult Design, Iittala, Bruka m.m. En trappa upp breddes leendet på ytterligare när vi klev in på tusentals prydligt möblerade kvadratmeter. En enorm skillnad mot den trånga Vällingbybutiken! Vi kan ha hittat vår soffa nu. Så länge fick det bli en underbar kvist från Sia, som genast när vi kom hem fick hoppa ner i en stormlykta.


Morgonpiff

Idag var jag uppe med tuppen. Ojohannigt (för att använda mammas vokabulär). Det var inte heller helt frivilligt, så rita inget kors i taket ännu. Hade en tid på vårdcentralen att hinna till ;-) Jag var hemma igen redan klockan nio och fick ett infall att spika upp en tavla i hallen. Kom på igår att jag hade den och rotade fram den ur klädkammaren. Matchar byrån perfekt! Byrån i sin tur hade vi tur som fick tag på. Hade grunnat på den ett tag och när vi väl bestämt oss för den var den slut! Utgått ur sortimentet. Bara för säkerhets skull tog vi en sväng in på JYSK i Falköping när vi var där sist, och minsann fanns där inte en byrå till oss? Vi tog deras nästa sista exemplar och åkte lyckliga hem. Sakta men säkert tar rummen sig form...


Glädjeämnen

Det händer faktiskt trevliga saker här ibland också. Som inflyttningsfesten i lördags. Ett dussintal av våra vänner anslöt och hjälpte oss att på riktigt fyra av startskottet för vårt gemensamma hem. Det är otroligt bra att bjuda hem folk för att få lite ordning på torpet! Äntligen blev vi av med all bråte som låg lite här och var, fick fram lite mysiga ljuslyktor, hängde upp gardiner och annat piff.

Gästerna välkomnades med bål och hemmagjorda snittar, och var inte sämre själva! Vi överöstes av presenter, rena rama julafton! Tack alla fina vänner! Det blev en riktig kick-off för oss i vårt nya hem!





Händelsernas centrum

Fyra poliser i piketbuss var precis här. HÄR, hos oss.

Historien från början:
Sålde min fina Samsung-tv igår till en man. Ett par timmar senare ringde han och sa att tv:n inte fungerade, att skärmen var trasig. Mycket underligt, med tanke på att tv:n fungerat problemfritt här hemma.. Hursomhelst fick han komma tillbaka idag och visa problemet. Mycket riktigt fungerar inte bilden. Skillnaden mot igår är att man ser "döda pixlar" i skärmen redan innan den är påslagen. Mannen vill ha kvitto på att jag sålt den och han får ett. Därefter vägrar han lämna lägenheten innan han får sina pengar, som jag inte tänker ge honom. Tv:n var ju hel när han köpte den. Skadan har med största sannolikhet uppkommit i transporten! Jag har själv alltid fraktat den i Fias biabädd, med filtar runt. Han lade in den i sitt bagageutrymme helt oskyddad.

När han inte ville ge sig av ringde N polisen, vilket mannen också gick med på. Efter lite dividerande med poliserna hämtade mannen tv:n och åkte sin väg. Misstänker att han kanske går vidare till konsumentverket och någon rättsinstans, men jag hoppas och tror att vi klarar den striden.

Jag ångrar så att vi inte kopplade in och slog på tv:n när han köpte den! Visserligen är det ju kunden som har undersökningsplikt, men det är ju mig det drabbar nu. Jag får väl skatta mig lycklig att jag har ett rent samvete och en sambo som stöttar!


Dagen E

Riktigt. E ska det vara. E som i effektiv. Har hunnit med en massa saker idag och är mäkta stolt över bockarna på min "att-göra-lista".

Sedan igår kväll har jag/vi:
- Införskaffat fler hyllor till Elfa-systemet samt monterat dessa i klädkammaren
- Lagt ut diverse saker till försäljning på Blocket
- Burit ner en jäkla massa saker till källaren
- Hämtat tillbaka akut viktiga saker som bars ner i punkten ovan
- Tagit ut pengar och införskaffat 20 nya Intermezzo-glas via Blocket
- Hämtat N's nya ID-kort
- Hämtat ut kryddlådan på posten
- Skruvat ihop en byrå
- Sålt tre av våra skrymmande Blocket-prylar
- Varit på Systemet
- Åkt till IKEA för att hämta borttappade "pluppar" till hyllplanen i vitrinskåpet samt Billy-bokhyllan
- Letat efter och hittat olika recept på snittar inför vår inflyttningsfest
- Handlat massa mat

Ja, som synes - effektivt!

Kryddlådan är värd att presenteras närmare med en bild. Vi har väntat otåligt på denna fiffiga lådinsats ett par veckor. Etthundrasextionio riksdaler skulle man få ge för den, men N tryckte på en "Gilla-knapp" på Facebook och roffade åt sig den för 29:- *Gilla*



Cogito ergo sum

Jag tänker, alltså finns jag. Känns ju skönt att veta. Just nu tänker jag mycket. Betyder det att jag finns lite mer än vanligt då?

Maränger och cola kanske inte var det smartaste att stoppa i sig innan läggdags. Sockret har gått rätt upp i huvudet och sova är det sista hjärnan vill. Den spinner för fullt, till viss nytta till och med. Äntligen har centralen börjat känna sig vid det högaktuella examensarbetet och satt igång med relevanta frågeställningar till marknadsundersökningen. Keep up the good work, Brainie!

I morgon bär det av hemåt igen efter några dagar på schlätta'. Det ska bli ganska skönt faktiskt, även om det alltid är roligt att träffa familjen. Jag förvandlas fort till Fröken Rastlös här och kommer aldrig på någonting att göra. Vädret har inte heller hjälpt till med den saken (om man inte tycker om att duscha utomhus vill säga). Nä, tänk vad underbart (?) att veta att alla saker där hemma väntar på att jag ska återvända och hitta en plats åt dem... Jag kommer glömma bort vad ordet "sysslolös" betyder.

En (varmt) välkommen gäst

Jag hade just börjat ge upp hoppet om sommaren, när jag plötsligt mötte den utanför dörren i morse. Värmen slog emot mig och solen strålade! Det blev en kort rastning av hunden och sen snabbt in och skynda på N, så vi kunde gå ner till badet och njuta av den underbara dagen. Efter lite övertalning kunde han tänka sig att skjuta på det inplanerade soffletandet till senare delen av eftermiddagen. Min annars så frenetiskt plaskande fisk till sambo måste fått en släng av någon sjukdom, för han var "inte sugen på att bada"..! Han följde ändå med ner och efter en timme höll han på att smälta bort, så det blev åtminstone ett kort dopp för honom. Jag skrällde till med två - wihoo!


Samboprövning

Det kan inte vara sant! Nu har jag mätt, mätt och åter mätt, vattenpassat, markerat och borrat hål för det första av våra väggvitrinskåp. Och vad händer när jag ska borra för det andra? "Kloink!" Metallregel (eller något annat oförskämt hårt)! Det är andra gången den här veckan. Samma sak inträffade i köket när vi skulle borra hål för taklampan. Trots slagborr och inkallad extrahjälp. De byggde väl inte huset i diamant heller? Ge hit en hantverkare med monstermaskin!

Någon testar oss riktigt ordentligt, det är jag säker på. Som N sa igår: "Klarar vi det här, så ska vi väl klara allt" och syftade på flytten med alla sina djävulstyg. Det ligger något i det.

Hey, samboprövaren?! Bara så du vet så är vi allierade och beväpnade med enorma mängder kärlek. Du har inte en chans!


I huvudet på en nattuggla

Det bor ett gigantiskt snarkmonster här hemma! Jag tror jag får göra något åt saken snart, för nu börjar det här gå för långt... Det spelar liksom ingen roll hur mycket jag puffar och viskar (första tre gångerna) eller slåss och väser (fortsättningsfasen). Jag stiger upp ur sängen och inväntar att John Blund ska kasta riktigt mycket grus i ögonen så jag bara inte kan hålla mig vaken.

Han kom förresten, Valter. Med enkel-V. Allt för att krabaten inte ska få problem att skriva sitt namn när det är så dags, och rita en hel sick-sack-söm innan -alter. Det var åtminstone den förklaringen jag fick. Så nu är jag moster och plötsligt jättegammal!

Här hemma råder ständigt kaos. Jag förstår inte hur jag ska hinna med att börja jobba i september. Jag har ju fullt upp om dagarna! Ständigt massa röjande och fixande, och så fort jag frigjort en yta täcks den snabbt igen av nya flyttlass eller nyinköp. Det känns som om jag springer i ett ekorrhjul. Jag vill ju krypa upp i hemmets lugna vrå och hinna mysa med min prins. Som snarkar.


Till Walter

Walter, Arvid, Alice eller vem som nu ligger där inne i syrrans mage... Du kan väl komma ut nu? Jag tycker faktiskt lite synd om din mamma som har så ont. Förr i tiden kom barnen hit med Storken, men de kanske gick i konkurs innan den nya baby-boomen? Eller så kanske de gick under SJ och ställdes in? Hursomhelst så väntar vi på dig. Vi ses snart.

/Moster


Hemlängtan

Det är en underbar känsla, egentligen. Att ha en plats att längta till och veta att man snart är där. Aldrig tillräckligt snart just när den där Hemlängtan kommer förstås. Jag vill hem och krama mina älsklingar nu!


Far far away

Om några timmar bär det av mot den lilla staden. Hem för att fira att små bröder blivit stora. Hur nu det gick till... Den här gången går resan med tåg, utan vare sig hund eller sambo. Helt ensam. Jag kommer noja mig och ha en sån där obehaglig det-är-något-jag-har-glömt-känsla. Fisen är ju alltid med.

Efter helgens firande fortsätter resan mot Göteborg för att plocka upp det sista bohaget (äntligen!). Sedan 50 mil tillbaka till Stockholm igen. Massa timmar i bil. Yay... Jag är hursomhelst extremt tacksam att få hjälp med det. Ensam är inte stark, speciellt inte i tre trappor utan hiss.


Oväntat besök

Jag har tröttnat på alla motgångar! Möbler som bråkar, flyttlass på fel sida av Sverige, sladdhelveten, andrahandshyresvärdar som blåser mig på pengar och sticker huvudet i sanden, långa ensamma dagar när sambon jobbar och ett examensarbete som mitt i allt kaos borde påbörjas. Jag har haft ett sjuhelsikes humör det sista. Stackars N.

Igår ljusnade dock min tillvaro en aning, när K och L kom på spontanbesök. Jag fick bjuda på mina första koppar kaffe och de hade med sig ett par tårtbitar som vi mumsade på. Känns otroligt skönt att ha dem precis om hörnet! Som ett par reservföräldrar ibland.


Skam den som ger sig

För att försäkra mig om att stolarna i förra inlägget verkligen inte gick att montera ihop, gjorde jag motvilligt ett försök att själv skruva ihop dem innan jag ringde och reklamerade dem. Döm min förvåning när min kraftansträngning visade resultat. Det var dock inte det allra enklaste, och den ena färdiga stolen vippade lite (vilket jag åtgärdade med en extra filttass). Det bor allt en liten Fixar-Frassa i mig! Jag hoppas att sambons manlighet inte krossats alltför mycket av min framgång.


Skruv vs. tålamod

Min sambo kämpar tappert! I helgen hade vi som projekt att byta plats på städskåpet och skafferiet av rent praktiska skäl. Och vilket projekt sen! Naiva som vi var trodde vi att det bara var att skruva loss inredningen och switcha, men icke. Skåpet till skafferiet hade annorlunda gångjärn vilket visade sig ha en hyfsat viktig funktion. Detta gångjärn "lyfter" nämligen ut dörren vilket gör att lådorna kan rullas ut. Det tog en stund innan vi kom på detta. Problemlösarhjärnorna började tänka, och till slut kom vi på att vi kunde skruva loss gångjärnen och byta plats på även dessa ;-) Jag hade avsagt mig skruvmejseln denna dag, så N fick skruva för kung och fosterland.

Som om inte detta vore nog var det dags att få köksstolarna färdiga. Här på Mirabellbacken kan vi det här med att stöta på patrull! N:s redan tänjda tålamod började ytterligare vekna när det visade sig att två av våra sex stolar har defekter som gör att de inte går att montera ihop. Jag ska dra min strå till stacken och ringa och beställa nya idag.


Två hål i väggen

Varken mer eller mindre. Ett ynka uttag i vardera sovrum. Nog för att tekniken gått fort framåt de senaste decennierna, men hur nymodigt var egentligen elektricitet på 50-talet? Det ser ut att bli många förlängningssladdar och grendosor här framöver...


RSS 2.0