Pil i foten eller "bara" stress?
Alla ser. Alla utom chefen ser hur dåligt jag mår. Jag sa till henne hur jag kommit hem och grinat efter förra veckans stresstopp. Det tog hon inte till sig särskilt mycket av. Igår mådde jag dåligt när jag vaknade och Niklas förmanade mig att INTE GÅ TILL JOBBET. Det gick inte för sig, jag känner mig misstrodd i allt jag gör av chefen, så hon skulle säkert ifrågasätta min sjukdom. I stället gick jag till jobbet. En kollega frågade hur det var fatt, om jag var trött. "Nej, jag mår dåligt." Efter knappa två timmar gick jag hem.
Några timmar senare ringde chefen. "Kommer du i morrn?" Jag förklarade att jag måste vara hemma kommande två dagar, och att jag oftast kommer tillbaks för tidigt. "Men då är du frisk till helgen", sa hon bara och fortsatte med att hon ville ha ett samtal för att jag varit borta mycket det sista. "Mycket" är i mitt fall 3 dagar i april och 2 dagar i juni (+nu). Misstrodd igen.
När jag äntligen tagit mig i kragen och slagit numret till vårdcentralen för att boka läkartid (i morgon), fick jag till svar: "Du kan inte boka en läkartid i morgon, du måste boka tid samma dag och ha ett akut ärende." Själv tycker jag nog inte att stress är en akut sjukdom, men i morgon får jag väl ringa och låtsas ha fått en pil i foten eller nåt. Förtroendet för vården blir inte direkt bättre.
Gröt
Usch och fy för gröt! Efter en SJUKT STRESSIG dag på jobbet har hela huvudet imploderat och det känns som om jag har hjärnan full av gröt. Nu får man ge sig! Lämna mig inte ensam på hela planet mitt i Midsommarrean! Jag går sönder!
Pill-genen
Jag har ärvt mammas pill-gen, och det retar mig så att jag inte kommer åt min fjällande rygg!
Kom och dra, mamma!
En fullspäckad vecka
Den här veckan har tillvaron vänt sedan förra helgen. Från tid över till övertid. Ny ombyggnad på jobbet har betytt MYCKET att göra. Jag som annars alltid är väldigt morgontrött har börjat klockan sju varje morgon och jobbat läääääänge. Idag skulle jag egentligen varit ledig, men sa ok till att jobba. Jag förbjöd mig själv att stanna längre än till två, men kunde pipa iväg redan vid 12. Då fick det vara nog.
Medan de där hemma huttrat i 12 grader och regn idag, har jag själv glassat i det fina vädret här. 26 grader i skuggan. Mitt mission för dagen var att baka en hop med budapestlängder inför ett kalas i morrn, och det sköt jag på länge. Jag var klibbig ändå i värmen. Till slut var det oundvikligt och efter några timmar i köket fick jag ihop mina tårtor.
Fiffiga jag lade upp tre av längderna på en bricka med handtag, för att lättare kunna transportera dem i morrn. Det var ingen vidare idé visade det sig sedan. Brickan var ju bredare än kylskåpet... I stället fick jag trixa över allt på en plåt (som med nöd och näppe lyckades få plats i kylen). Ja, lite knäpp blir man av värmen, särskilt kombinerat med mycket och slitsamt jobb.
Tristess i rosa
En påtaglig tristess har börjat infinna sig här hemma. Jag orkar inte göra något heller. Det är som om jag slutar leva när ensamheten smyger sig på. Ibland går jag och lägger mig för att försöka få tiden att gå lite snabbare.
Gårdagen ägnade jag åt att dyrka solen, som alla andra svenskar. "Bara en liten stund, så jag inte bränner mig" tänkte jag. Min lilla stund var tydligen mer än nog för att få smaka på smärta. För att överleva natten har jag legat på kylklampar! Att man aldrig lär sig...
I shoppingpåsen
Fortfarande inga planer för helgen, men om man ska slå klackarna i taket behöver man först ett par klackar. Idag har jag äntligen införskaffat ett par hederliga svarta pumps som jag letat efter i snart en livstid. Lite annat smått och gott följde också med hem i shoppingkassen. Ändå en ganska väl spenderad tusenlapp vill jag påstå.
Surprise!
Här är jag igen, uppstånden ifrån de döda på samma dag som Jesus flög till himlen.
Idag har jag blivit både gräsänka och gräsmatte. N och hans far har åkt till Hälsingland med Fårrden och fick hunden med sig på köpet. Det känns tomt. Sambon har jag varit utan då och då, men Fisen och jag har ju varit oskiljaktiga i fyra år!
En dag kvar på jobbet, sen tredagarsledig! Jag vet knappt hur man stavar till det. Vad ska jag hitta på? Billös, sambolös och hundlös. Kanske ut och skaka rumpa natten lång - bara för att jag kan! Jag hoppas bara att inte hela min bekantskapskrets har flytt huvudstaden under långhelgen.
To be continued.
