Livet på Mirabellbacken

Usch, jag hatar när jag blir upprörd! Den känslan skapar en inre stress och jag vill bara fly!

 

Just nu håller jag på att förbereda återgången till jobbet, något som i sig är jobbigt, eftersom jag verkligen inte vill börja jobba än på länge. Niklas väntar dock på sin tur att få vara hemma med Viggo. Tanken var att jag ett par månader innan jul skulle börja på mina helger och sedan återgå till heltid i början/mitten av januari.

 

Så jag flaggade för detta för den vikarierande chefen och önskade få hem mitt schema, så jag kan planera de närmaste månaderna mer definitivt. Jag fick då förklarat för mig att det inte finns något schema. Jag förstod inte riktigt, jag har ju en tillsvidaretjänst på heltid och har redan lämnat in min grovplanering för föräldraledigheten (den jag nämnde ovan). Jag har också rätt att börja jobba på ordinare schema med en månads varsel, samt rätten att förlägga föräldraledigheten t.ex. mån-fre och således arbeta schemalagda helger.

 

Detta verkar dock vara VÄLDIGT krångligt, eftersom man inte lagt ut mitt vikariat på en person utan spritt ut timmar lite hursomhelst. Not my problem. Ändå är det jag som hamnar i kläm, eftersom det fortfarande är jag som står utan schema. Nu lägger jag mitt hopp i den fackliga representantens händer och hoppas slippa bli "den där jobbiga morsan".

Ombytt och klar! En pose framför kameran hinner vi med innan dagens lektion.

 

Dagarna rullar på, men min förkylning/halsfluss/whatever vill inte ge med sig. Niklas har varit hemma hela veckan och blev snuvad (snuvad - haha!) på sin fiskeresa till Hälsingland. Men, inget ont som inte har något gott med sig. Jag tror att pappans hemmavecka har varit bra för far-och-son-relationen!

 

Kanske hände det något under tiden mormor var här. Under veckan som gått känns det nämligen som om Viggo "vuxit". Han kan fortfarande bli galet förbannad, men nu plötsligt verkar han soligare rent generellt. (Åh, vad mormor nu kommer få lång hals och ta åt sig!) Han leker korta stunder för sig själv och utforskar omgivningen på ett nytt sätt. Han kan det nu nämligen. Vända sig till mage från sittande har han kunnat länge, men nu kan man plötsligt hitta honom två meter längre bort, gnagandes på ett par stolsben.

 

Mamma har varit här några dagar. Igår åkte hon hem, och ett par timmar senare var jag golvad av en plötslig dunderförkylning och fick ringa hem Niklas från jobbet. Så i stället för att dela med mig av våra upplevelser är det horisontalläge med minsta möjliga ansträngning som gäller sedan dess. Just nu är Niklas och Viggo iväg till affären. Jag hoppas de har med sig massa goda överraskningar till mig när de kommer hem!

Efter två år har jag idag uppmärksammat ett träd som står i utkanten på gården. I kronan trängdes fina äpplen, så nu kanske jag kan nalla några och göra äppelpaj på!

 

 

 

Igår slog Viggo sovrekord, TOLV TIMMAR! Den här natten ligger också bra till, hittills har han sovit 11 timmar. Det känns jätteskönt att han börjat med hela nätter, men det finns en hake: Jag vaknar med en basketboll på barmen! Det verkar vara planekonomi i höger bröst, så det blir mjölkning klockan sex som med korna. Glamoröst.

 

En kvarts liter!

Uppe med tuppen igen, dock ligger far och son fortfarande och sover. Viggo vaknar extremt sällan efter 8 numera, men i natt somnade han inte förrän efter 01. Han somnade först vid 20-tiden, men vaknade av en rejäl luftprutt och med den brakade också helvetet lös. Han skrek otröstligt i flera timmar och kunde inte sova, inte vi och förmodligen ingen av grannarna heller. Till slut gick luften ur honom och han slocknade. Flytten till vår säng blev därmed fördröjd till kl 07 och efter en slurk mat somnade lillen om (helt enligt boken). Jag däremot har ju alltid så svårt att somna, så här är jag!

 

Jag glömde två saker på "senaste-nytt-listan" sist, men just nu minns jag bara en. Han är en hejare på att ta sig framåt bakåt. Ja, alltså han ligger på rygg och skjuter ifrån med benen. Han kan visserligen ta sig framåt på mage också med "masktekniken", där han skjuter upp rumpan och sedan puttar fart med benen. Den tekniken verkar dock vara på väg bort, eftersom det går så mycket fortare på rygg.

 

Viggo sover nästan alltid på mage numera/igen. Jag har märkt att han kan ställa sig på alla fyra i krypställning, men det är tydligen ganska jobbigt, för det brukar sluta i att han faller pladask.

 

Dammsugaren har antagligen vilat för mycket, för häromdagen när jag satte på den blev skrutten plötsligt jätteledsen. Han verkar fortfarande kunna bli rädd för den, ni skulle se hans förtvivlade ansiktsuttryck! Det får bli mycket terapidammsugning framöver (inte för att det skulle skada annars heller).

 

Lika plötsligt som han kan börja gråta kan det även komma bubblande skratt. I förrgår satt jag med Viggo på golvet framför tv:n, medan Niklas stod och strök (tro nu inte att arbetsfördelningen på något sätt är orättvis - det var två veckors tjat som till slut resulterade i mannen vid strykbrädet). Plötsligt brast Viggo ut i gapflabb och jag och sambon tittade frågande på varann. Sedan kom flabbet igen. Det visade sig vara strykjärnets ångboost som lät väldigt roligt!

 

Glömmer man ett glas med cider framme på kvällen, ser det ut så här morgonen efter.

 

Det här med att blogga alltså...

 

Senaste nytt på Viggofronten:

- Tittar och lyssnar gärna när mamma sjunger "Imse Vimse spindel".

- Räcker ut tungan, långt och ofta.

- Äter gärna gröt och morotspuré, men bäst är såklart mammas mjölk (som inte verkar sina i första taget!).

- Sover oftare hela nätter, från ca 21-05 i egen säng i eget rum. (Somnar sedan om i mammas säng till ca 07-08)

- Blir galet arg när saker inte går hans väg!

- Kan sitta stadigt själv, men välter ofta och snurrar runt för att gnälla och få uppmärksamhet.

- Älskar att bada, och särskilt simma!

 

Det är svårt att sammanfatta nyheter när man lever i dem varje dag...