Livet på Mirabellbacken

Usch, jag hatar när jag blir upprörd! Den känslan skapar en inre stress och jag vill bara fly!

 

Just nu håller jag på att förbereda återgången till jobbet, något som i sig är jobbigt, eftersom jag verkligen inte vill börja jobba än på länge. Niklas väntar dock på sin tur att få vara hemma med Viggo. Tanken var att jag ett par månader innan jul skulle börja på mina helger och sedan återgå till heltid i början/mitten av januari.

 

Så jag flaggade för detta för den vikarierande chefen och önskade få hem mitt schema, så jag kan planera de närmaste månaderna mer definitivt. Jag fick då förklarat för mig att det inte finns något schema. Jag förstod inte riktigt, jag har ju en tillsvidaretjänst på heltid och har redan lämnat in min grovplanering för föräldraledigheten (den jag nämnde ovan). Jag har också rätt att börja jobba på ordinare schema med en månads varsel, samt rätten att förlägga föräldraledigheten t.ex. mån-fre och således arbeta schemalagda helger.

 

Detta verkar dock vara VÄLDIGT krångligt, eftersom man inte lagt ut mitt vikariat på en person utan spritt ut timmar lite hursomhelst. Not my problem. Ändå är det jag som hamnar i kläm, eftersom det fortfarande är jag som står utan schema. Nu lägger jag mitt hopp i den fackliga representantens händer och hoppas slippa bli "den där jobbiga morsan".