Livet på Mirabellbacken

När jag fyllde år förra året fick jag en sminkkurs på Make Up Store i present. Giltighetstiden började närma sig sitt slut, så idag åkte jag till Farsta för att få min genomgång av en bekant som jobbar där. Hon är jätteduktig och jag fick många tips om hur jag lägger en make, hoppas bara att jag kommer ihåg någonting när det är dags att göra det själv! Självklart var jag "tvungen" att köpa hem en hel del av produkterna och kvittosumman vågar jag inte ens nämna...

 

Igår var jag på MVC för att titta till den lilla i magen. Jag skrev ju om magexplosionen och det var inte bara min uppfattning utan också verkligheten. Magen mätte nästan 33 cm och har helt plötsligt kommit upp på normalkurvan. Jag har gått upp 15 kg nu till vecka 36. Barnmorskan noterade att barnet är mycket livligt och att jag inte har något fett på magen (undra på att sparkarna gör ont utan stötdämpare!). Det har också fixerat sig, vilket jag misstänkt av allt "borrande" där nere. Spänningen stiger...

 

Det stora barnet har verkligen satt fart i en ny utvecklingsfas! Han har blivit en riktig pratkvarn, med flera ord i varje mening. Allt han tänker kommer ut genom munnen. Han minns saker från gårdagen och upprepar dag efter annan: "Mojza bi pip-pip", "Mommo tissa pottan", "Hunden nya bi'en" osv. Vi har börjat prova på pottan och det har gått jättebra! Första kvällen han fick prova den fick han leka med vatten under tiden och efter knappa 10 minuter kom det kiss. Han märkte det då inte själv, men jag gjorde honom uppmärksam på vad som hände så att han skulle förstå varför han satt på pottan. Kvällen efter upprepades samma moment med samma resultat. Tredje gången, igår, kom han hem ifrån dagis och sa "Tissa pottan", så han fick sätta sig och den här gången såg man hur han tog i för att kissa och han blev jättenöjd när det kom! Jag är en mycket stolt mamma till en lika stolt son!

Saknar ni mig? Jag har haft så mycket att blogga om, men varken orkat eller hunnit. Det gör jag egentligen inte nu heller, men jag måste börja nånstans känner jag.

 

Det stora temat här hemma för tillfället är En in - En ut. Åtminstone i bästa fall, det börjar bli trångt i gömmorna. Hallen har mist en byrå till förmån för en sittbänk, vår ferrariröda Ford har numera ersatts av en midnattsblå skönhet och förkylningsviruset har i tur och ordning angripit hela familjen, en efter en.

 

Idag fick jag sällskap till Barkarby av den förkylda pappan för lite praktiska inköp. Det blev en dörrmatta att lägga i bagageutrymmet till bilen, tyg till detsamma som jag ska sy "hundhårsskydd" av, en liten trasmatta som ska skydda hallparketten mot smutsiga barnvagnshjul och en pilasterhylla att ställa den bärbara telefonstationen på nu när hallbyrån flyttat ut. Hemifrån beställde jag senare ett sparkskydd till Viggos plats i bilen. Man skulle kunna tro att vi vunnit på Lotto, men det är nog snarare en sista möjlighet att använda spenderbyxorna innan Fattigåret (a.k.a. föräldraledigheten) sätter in.

Februari innebär startskottet för familjens födelsedagar. I onsdags fyllde Niklas år och på tisdag dubblar Viggo sin ålder. Veckan har inneburit mycket disk. Degbunkar och måttsatser har belamrat köksbänken varenda kväll efter mina bakprojekt. Idag stod kalaset för dörren och det blev ett riktigt kakkalas även i år, med sex hemmagjorda sorter och tårta på buffén.

 

Söndagar är ingen vilodag här hemma. När Niklas är hemma och jag har ett extra handtag att tillgå passar jag verkligen på att göra det. Jag har gjort massor i helgen! Tyckte jag iaf, tills jag funderade på vad jag hade gjort och insåg att det till stor del varit Niklas som fått färdigställa mina projekt :-P

 

¤ Frostat av frysen.

¤ Städat.

¤ Lagat lasagne och kycklingpaj med ordentliga restportioner, totalt 8 matlådor.

¤ Stadgat upp byrån i barnrummet.

¤ Sågat hål och monterat "diskhon" och kranen i barnköket.

¤ Satt upp redskapslisten till barnköket.

¤ Bakat snickersrutor.

 

Imorgon är det måndag igen och jag hoppas att jag orkar med lite bakning inför stundande födelsedagar.