Pil i foten eller "bara" stress?
Alla ser. Alla utom chefen ser hur dåligt jag mår. Jag sa till henne hur jag kommit hem och grinat efter förra veckans stresstopp. Det tog hon inte till sig särskilt mycket av. Igår mådde jag dåligt när jag vaknade och Niklas förmanade mig att INTE GÅ TILL JOBBET. Det gick inte för sig, jag känner mig misstrodd i allt jag gör av chefen, så hon skulle säkert ifrågasätta min sjukdom. I stället gick jag till jobbet. En kollega frågade hur det var fatt, om jag var trött. "Nej, jag mår dåligt." Efter knappa två timmar gick jag hem.
Några timmar senare ringde chefen. "Kommer du i morrn?" Jag förklarade att jag måste vara hemma kommande två dagar, och att jag oftast kommer tillbaks för tidigt. "Men då är du frisk till helgen", sa hon bara och fortsatte med att hon ville ha ett samtal för att jag varit borta mycket det sista. "Mycket" är i mitt fall 3 dagar i april och 2 dagar i juni (+nu). Misstrodd igen.
När jag äntligen tagit mig i kragen och slagit numret till vårdcentralen för att boka läkartid (i morgon), fick jag till svar: "Du kan inte boka en läkartid i morgon, du måste boka tid samma dag och ha ett akut ärende." Själv tycker jag nog inte att stress är en akut sjukdom, men i morgon får jag väl ringa och låtsas ha fått en pil i foten eller nåt. Förtroendet för vården blir inte direkt bättre.
Kommentarer
Trackback
