Livet på Mirabellbacken

Viggos sovrutiner har varit någorlunda inrutade den senaste tiden, han somnar vid 00 och vaknar vid 06 för att få ny blöja, lite mat och sedan somna om igen. Därefter vaknar han till någon gång då och då för att få sig en liten extra slurk, men morgon på riktigt blir det sällan före 11.

 

Igår slocknade han för natten vid 22-tiden, kors i taket! Själv kom jag inte i säng förrän närmre halv ett, och som ett brev på posten vaknade plutt klockan ett. Från då var natten ett helvete. Han fortsatte vakna varje till varannan timme, och tog åtminstone en halvtimme på sig att somna om varje gång. Och utan mammas bröst var det stört omöjligt.

 

Natten blev till slut morgon och det var bara att ta tag i dagen. På dagordningen stod tvättstugan, packning inför resan och (visst jäklar!) konfirmationspresent. Medan Viggo sov en stund i sin vagn ägnade jag mig åt fläckborttagning med min kära galltvål. Detta eviga bajsande! Strax innan jag var klar vaknade Viggo. Som om det inte vore nog med arbete fick jag sanera vagnen, då blöjan läckt bajs IGEN. Är det verkligen rimligt att man ska behöva ägna en timme åt förbehandling av sin tvätt innan den slängs in i maskinen?

 

Nu sitter den glamorösa mamman med ringar under både ögon och armar. Slut på paus, dags att springa till tvättstugan igen.